Skollagen har fått ny lydelse, vi kommer noga att följa hur Barn och Utbildningsnämnden kommer att hantera detta!

Elevhälsan i skollagen —25 § i Skollagen har fått ny lydelse!

Utdrag ur proportion och betänkande:
I skollagen har en samlad elevhälsa införts med krav på tillgång till skolläkare,
skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens.

Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor.

25 § /Träder i kraft I:2023-07-02/ För eleverna i förskoleklass, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Lag (2022:1315).

Framträdande är att:
För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skol-
sköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens
att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elever får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser.

Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser. Regeringen anser att det är viktigt att adekvat kompetens finns att tillgå.

Arbete med elevhälsa förutsätter vidare en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Det är också angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.

De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor.

Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation etc. bedöma och planera hur elevens problem bäst ska mötas i undervisningen. Syftet med en samlad elevhälsa är bl.a. att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven.

Tillgång till specialpedagogisk kompetens behöver dock inte enbart syfta på personer med specialpedagogutbildning. Det kan också innefatta t.ex. speciallärare eller en skolledare med särskilt ansvar för specialpedagogiska insatser på skolan.

Med intresse kommer vi (S) följa på vilket sätt Barn och Utbildningsnämnden och förvaltning kommer hantera det förändrade uppdraget och hur man kommer hantera elevhälsan i Tjörns kommun!

Elevhälsa – En rättighet för alla barn:
Psykisk ohälsa hos barn och unga bör upptäckas och behandlas så tidigt som möjligt. Elevhälsan/skolhälsovården har unika möjligheter att göra detta genom att dess personal finns i barns och ungas vardagsmiljö.

De grundläggande uppgifterna för elevhälsan, inklusive skolhälsovården, regleras i skollagen. Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande måste vara ett prioriterat område.

Redan propositionen Hälsa, Lärande, Trygghet 2001 lyfte fram samspelet mellan lärande och hälsa liksom elevhälsans främjande och förebyggande arbete. Begreppen har sedan återkommit i avsnitten om elevhälsan i skollagen 2010. Samtidigt som elevhälsan ska medverka till att stärka skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete ska även elevhälsans personal ”stödja elevens utveckling mot utbildningens mål”. Elevhälsan knöts därmed närmare skolans uppdrag.

Eleverna berättar om elevhälsan både i relation till hur de mår, men också i relation till hur de lär sig. De sammanfattar i viss mån två av elevhälsans uppdrag i skollagen – att arbeta hälsofrämjande och förebyggande men också att stödja elevernas utveckling mot målen.

Det finns ett starkt stöd för att lärarens kompetens är nära förknippad med både förhållningssätt och undervisningens genomförande. När läraren är aktiv, pådrivande och förmår att utforma undervisningen så att den fungerar för olika elever, påverkar det resultaten i positiv riktning.

Det är framför allt rektor som i grunden kan skapa ett gott skolklimat och verka för att ett kollegialt lärande om undervisningen sprider sig i lärargruppen. Eftersom den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är att klara skolan behöver skolans hälsofrämjande arbetet, sättas i relation till skolans resultat, så att inte upplysning eller information frikopplas från skolans kunskapsuppdrag.

Monika Törnséns forskning visar att framgångsrika skolor är skolor som uppfyller både kunskaps- och sociala mål. Hennes forskning är mycket central ur ett hälso- främjande perspektiv.

Elevhälsan har alltid haft en framträdande roll i skolan när det gäller olika teman som rör hälsa. Elevhälsan samarbetar här med den övriga skolpersonalen, till exempel inom sex- och samlevnadsundervisningen eller undervisningen om tobak, alkohol och narkotika. Elevhälsan har inom dessa områden mycket erfarenheter och en lång tradition. Inte minst har skolsköterskans hälsosamtal med eleverna gett erfarenheter som är viktiga i kommunikationen med rektor och lärare för att utveckla skolors arbets- och lärmiljöer. Elevhälsans personal är viktiga för att dels uppmärksamma elevernas behov, dels lyfta elevernas egna tankar och perspektiv på skolans arbets- och lärmiljö.

Systematiskt kvalitetsarbete:
Att kontinuerligt och systematiskt följa upp elevhälsans arbete är ett led i att ständigt utveckla elevhälsans arbete. Begreppen kontinuerligt och systematiskt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på långsiktig utveckling.

Varje huvudman och varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen. Eftersom skollagen lyfter fram att elevhälsan nu även ska ”stödja elevens utveckling mot målen” innebär det att elevhälsan ska följa upp hur dess arbetsinsatser skapar förutsättningar för eleverna att uppfylla både skolans kunskaps- och värdegrundsmål.

Mona-Lisa Dahlberg (S) ersättare i Socialnämnden och Kommunfullmäktige.