Rätten till en god arbetsmiljö. Kan det avgöras i ett EU-val?
Den 23 februari gick Rolf till jobbet med gott humör, det var fredag och han hade hela helgen framför sig tillsammans med sin 8 årige son. De skulle åka skridskor och göra annat skoj, ha en skön pappa-son helg. Men det blev inte så!
När arbetet var slut för dagen skulle Rolf tillsammans med en arbetskamrat ta hissen ner från taket, det tak som varit deras arbetsplats under några veckor. Nu var jobbet snart färdigt och det var en härlig fredagskänsla som spred sig mellan de två kamraterna. Rolf var först framme vid hissen och lutade sig mot kanten och kamraten kom strax efter. Det var nu det ofattbara hände, på sekunden lossade räcket i hissen, det räcke som Rolf lutade sig emot och när det gav vika föll han handlöst mot betonggolvet ett antal meter längre ner. Han landade på huvudet och vaknade inte upp förrän efter flera veckor. Denna olycka förändrade Rolfs liv för alltid.
Berättelsen om Rolf är en av många berättelser som måste berättas! För varje år lämnar föräldrar sina hem för att åka till jobbet men de kommer inte hem igen!
Den 28 april var det internationella Arbetsmiljödagen. Bakom dagen står Internationella arbetsorganisationen, ILO (ILO: FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor), som slår fast att en säker och hälsosam arbetsmiljö är en grundläggande rättighet på arbetet.
Grundläggande för en god arbetsmiljö är att ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet.
Detta borde vara en självklarhet. Ändå visar arbetsmiljöverkets senaste undersökning från 2020 att nära var tredje sysselsatt person har haft besvär till följd av arbetet under den senaste 12-månadersperioden. Det motsvarar drygt 1,6 miljoner personer av landets drygt 5 miljoner sysselsatta. Dessutom dör 30-50 personer varje år i arbetsolyckor och omkring 3000 liv förkortas på grund av sjukdomar eller skador orsakade av bristande arbetsmiljö.
Förra året blev det svartaste året på ett decennium då 60 personer gick till jobbet i Sverige, för att aldrig komma hem igen. Det är oacceptabelt att någon säger hejdå på morgonen för att aldrig mer återse sin familj. De djupt tragiska händelserna är konsekvenser av ett bristande arbetsmiljöarbete och bara toppen av ett isberg.
Hur arbetar man i EU med arbetsmiljöfrågor?
I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 31.1 framgår att varje arbetstagare har rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden. För Sveriges del är det arbetsmiljöverket som ser till att vi håller oss till lagar och förordningar nationellt.
Inom samarbetet med EU innebär det att Arbetsmiljöverket representerar Sveriges regering i Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor (Advisory Committee on Safety and Health at Work, ACSH). Kommittén är en trepartssammansatt kommitté som ska bistå Europeiska kommissionen med att förbereda, genomföra och utvärdera all arbetsmiljöverksamhet.
Kommittén yttrar sig till exempel om förslag till nya EU-regler samt diskuterar och följer upp hur vissa EU-direktiv fungerar i medlemsstaterna. Arbetsmiljöverket deltar också i de permanenta och tillfälliga arbetsgrupperna under kommittén.
Arbetsmiljöverket deltar i Yrkesinspektörskommittén (Senior Labour Inspectors’ Committee, SLIC). Kommittén är en rådgivande kommitté under Europeiska kommissionen och består av högre chefer från medlemsstaternas arbetsmiljömyndigheter eller motsvarande. Kommittén behandlar frågor som rör den europeiska lagstiftningen på arbetsmiljöområdet, tillsynen av densamma samt verkar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan arbetsmiljö-myndigheter inom EU, men även med EU:s kandidatländer. Arbetsmiljöverket deltar även i de arbetsgrupper som förekommer under kommittén.
Varför är det viktigt med arbetsmiljöfrågor inom EU-samarbetet?
Den fria rörligheten för medlemsländer inom EU gör arbetsmiljöfrågorna viktiga för alla inom unionen. Den frihet man får med att bosätta sig, jobba och studera i vilket EU-land som helst medför ansvar både mot det egna landet, dess medborgare och mot övriga medlemsstater och dess invånare.
Historiskt så har högerpartier inte visat intresse för att upprätthålla en god arbetsmiljö om den konkurrerat med företagets vinster. Högerpartierna var de som nationellt under 2000-talet skar ner på Arbetsmiljöverkets budget vilket ledde till färre inspektioner ute på arbetsplatserna. De har också gjort ansträngningar för att försvaga det fackliga engagemanget vilket minskat antalet skyddsombud ute på arbetsplatserna. Dessa högerkrafter sprider sig i Europa.
Socialdemokraterna är det parti som bäst står upp för arbetarnas rättigheter och arbetsmiljö på jobbet. Det är därför viktigt att DU RÖSTAR I EU-VALET!
LÄGG DIN RÖST PÅ SOCIALDEMOKRATERNA OCH VI LOVAR ARBETA FÖR DIN OCH ANDRAS ARBETSMILJÖ!
Anette Johannessen (S)