Barn som far illa!

Kommunen har ansvaret när barn far illa därför måste man in med resurser tidigt när barn på förskolan eller i skolan visar att de har det svårt i livet. Mer än 30 år efter att barnkonventionen skrevs fram kvarstår våld mot barn som ett allvarligt samhälls-, och individproblem.

Nedskärningarna inom skolan och socialtjänsten har försvårat sådana åtgärder.

Nu behövs en samsyn. I en rapport av Maria Colbiörnsen/Knut Sundell ” HAND I HAND” från 1996 konstateras att skolan inte tar sitt ansvar för barn som visar att de inte har det bra hemma.

Det gäller skyldigheten att anmäla sina misstankar till socialtjänsten. Detta var en rapport från 1996 som visar på brister och det har varit fler besparingar efter detta. I en senare rapport ”

Våld mot barn” från 2022 visar på att problemet fortfarande finns kvar. Tidigare rapporter har visat tydliga brister i stöd till våldsutsatta barn och hur ojämlikt stödet är i landet (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2019; Johanna Thulin & Carolina Jernbro 2023)

95 % av fallen upptäcks redan i förskolan, men man har inte gått in med resurser. Det blir ofta bara en anteckning medan problemen förvärras. Såväl skolan som socialtjänsten har fått sina resurser nedskurna.

Socialtjänstpersonalen har numera varken tid eller möjlighet att arbeta förebyggande på det sätt som både utbildning och eleganta individ- och familjeomsorgsplaner anger. Skolan skär i elevvården och hänvisar till en överhopad socialtjänst. Mitt emellan hamnar personal med sin ångest för alla barn de missar.

Socialtjänsten måste komma in tidigt när skolan misstänker att barn far illa. Man måste också vara varsam om dem som tar sitt ansvar och gör anmälan. Skolan måste inse att barnen har ett liv vid sidan om skolan. För de flesta är det rikt och utvecklande, men för andra är det precis tvärtom.

Tidigare lydde förskola under socialnämnden. Denna naturliga koppling upphörde när barnomsorgen över fördes till de nya barn-och utbildningsnämnderna.

Läget har förvärrats på senare år. Det är fler barn än tidigare som behöver hjälp. Det beror på det stora utanförskapet och växande sociala problem. Då gäller det för kommunen att samordna våra minskade resurser och framför allt inte gå med överskott. Dessa resurser behövs för att stärka elevvården.

På längre sikt blir det billigare att gå in tidigt, än att låta det vara. Ett dygn på ett behandlingshem kostar mellan 2 000–10 000 kr. Hur många tjänster skulle det inte kunnat bli inom skolan eller socialtjänsten? Det hade också kunnat rädda många unga.

Nu ropas det på hårdare tag. Domstolarna kan döma till ungdomsvårdsskola, vilket i princip är fängelse utan någon vård. Kommunen får betala.

Det handlar framför allt om förslösande av mänskliga resurser, humankapitalet.

Christer Ekman (S) ersättare i Barn och utbildningsnämnden.