Fakta om Tjörns skolstruktur

Man kan ha olika åsikter om hur Tjörns skolstruktur bör se ut, och basera dessa åsikter på olika saker, vilket man har rätt att göra. Det finns dock flera partier på Tjörn just nu som försöker vinna väljarstöd i frågan genom att leverera halvsanning och vinkla verkligheten för att passa deras agendor. Ett exempel är att ta upp hur kostsam en flytt av mellanstadiet skulle vara – utan att ta upp att alternativet att inte göra det skulle kosta kommunen ännu mer.

Faktum är att det redan 2015 genomfördes en skolutredning som visade på att dagens skolstruktur inte var hållbar, dels då stadiernas uppdelning inte matchade läroplanen och lärarutbildningen men främst då lokalerna storleksmässigt inte räckte till för ett ökat antal barn och att samtliga därför skulle behöva byggas ut.

I en annan skolutredning 2017, vars resultat presenteras i ett tjänsteutlåtande 2017-06-12, lyfts förslaget att rusta upp Bleket och utöka denna med möjlighet till att bli en 4–9 skola för att på så sätt kunna utnyttja nuvarande mellanstadiet lokaler för att täcka det ökade behovet av förskoleplatser.

2017 genomförs ytterligare en utredning, av en utredningsgrupp med representanter från samhällsbyggnadsnämnden, TBAB, Barn och utbildningsförvaltningen samt lokalsamordnare, på uppdrag av KSAU. I tjänsteutlåtandet gällande denna utredning 2018-01-21 menar man att man kommit fram till att det bästa alternativet är just att man har två 4–9 enheter och att övriga skolor behåller F-3, vilket innebär en ökad flexibilitet på F-3 skolorna som kan användas till förskoleverksamhetens behov när dessa uppstår.

Då beslut sedan fattades om att detta skulle vara det bästa alternativet så tillsattes en utvecklingsgrupp med representanter från ledning och lärare från skolan samt med facklig medverkan som tittade på hur dessa enheter bäst skulle utformas med tanke på barnens, personalens och undervisningens behov. Denna sammanställning blev klar 2018-04-27.

2018-10-07 kommer en rapport som resultat av en studie kring framtidens förskola från lokalstrateg Magnus Lindell som konstaterar att behovet av förskoleplatser i kommunen ökar. I denna rapport tas upp att det är billigare att konvertera gamla skolor än att bygga nytt.

Efter detta görs ytterligare en skolutredning på beslut av KS 2018-09-06 då man gör en inventering av samtliga fastigheter och tittar på kostnaderna för att renovera och bygga ut dessa för att täcka behoven om mellanstadiet inte skulle flyttas. Rapporten tar upp att det skulle bli kostsamt att inte flytta mellanstadiet då samtliga skolbyggnader då behöver byggas om/ut för sammanlagt ca 617 599 000 kr. Man tar också i rapporten upp att anledningen till att man tittar på detta alternativ inte är att det är bra ekonomiskt utan på grund av föräldraopinionen i frågan. Det tas också upp att små skolenheter innebär att många lärare får arbeta på flera olika skolor för att kunna få arbeta heltid vilket gör det svårt att rekrytera behöriga lärare.

Efter alla dessa turer kommer vi då fram till den skolutredning som gjordes av lokalstrateg Magnus Lindell som politiken fick ta del av i slutet av 2020.

I denna konstateras att problemet med dagens skolstruktur är flera. Mellanstadiets undervisning har idag mer likheter med högstadiet än lågstadiet, samt har idag krav på specialsalar i t.ex. NO, hemkunskap och musik. Moderna språk börjar också läsas i åk 6 och de får då skjutsas till andra skolor för att få fulla klasser. Idag skall även förskoleklass inrymmas i lågstadiet samt det är ett ökat behov av fritidsplatser samt att skolor med en parallell är oflexibla och kostsamma både gällande personal och lokaler.

Lokalstrategen hade därför som utgångspunkt att beakta förutsättningar för god och modern pedagogisk verksamhet, tänka ekonomiskt, planera för flexibla lösningar gällande lokaler och eliminera behovet av tillfälliga lösningar som dyra moduler.

Förutom den självklara anledningen att det är viktigt att hushålla med kommunens pengar så finns det ytterligare skäl att hitta den mest ekonomiska lösningen på skolfrågan. Som vi alla vet har omfattande besparingar gjorts inom skolan de senaste åren och även om summan per elev kan anses ligga på normalnivå så är den del som faktiskt går till elevernas utbildning bland de lägsta i Sverige samtidigt som vi också är bland de i Sverige som lägger minst pengar på läromedel. Detta är något vi anser måste förändras för att kunna erbjuda den typ av utbildning som våra barn förtjänar.

I sin utredning kom lokalstrategen då fram till att den mest lönsamma och gynnsamma lösningen vore två 4–9 skolor och övriga skolor F-3 i synergi med förskolorna. Tanken var då att man på 4–9 skolorna har separata byggnader/lokaler för mellanstadiet och högstadiet, som man t.ex. har på Ängås skola på Orust.

Fördelarna med detta konstaterades vara att om man nyttjar lokalerna väl och slipper dyra nybyggen så sparar man pengar, skolor med fler paralleller innebär att man kan optimera klasstorlekar och slipper väldigt stora eller väldigt små klasser, man kan bättre utnyttja personalresurser och får lättare att rekrytera samt att skolan blir mer likvärdig i kommunen då pedagoger kan samverka och det finns en ökad tillgång till elevhälsa.

I sin utredning tittade lokalstrategen på flera olika möjligheter och det förslag han lade fram var alltså det mest ekonomiska. Siffrorna är från dennes arbetsmaterial och kan därför skilja sig något från slutresultatet men differensen dem emellan skall vara korrekt. Siffrorna visar också enbart kostnaderna för ny- och ombyggnad av grundskola.

Två 4–9 skolor och övriga F-3 skulle kosta ca 402 Mkr medan det skulle kosta ca 698 Mkr att ha kvar det som det är idag skulle också innebära att synergieffekt med förskola uteblir och en kostnad för en ny förskola i Skärhamn därför skulle tillkomma med ca 60–70 Mkr.

Dessa siffror stämmer ganska väl överens med den skolutredning som presenterades 2018 där man sade att kostnaderna för att behålla dagens skolstruktur skulle hamna på runt 900 Mkr.

Med andra ord är beslutet med två 4–9 nav och flera F-3 skolor inget hastigt påkommet beslut, inget beslut som saknar underlag eller något man tagit lätt på.

Socialdemokraterna har tagit del av allt utredningsmaterial och kommit till slutsatsen att detta är det mest kostnadseffektiva men också det som på bästa sätt gynnar kommunens barn och deras utbildning. Ett beslut man tagit efter noga övervägande, genom att titta på många olika aspekter och med fokus på en långsiktig hållbarhet för kommunen och alla dess invånare.

Detta beslut är också något som lärarfacket ställer sig bakom och de har uttryckt en önskan att beslutet realiseras snarast.

Källor:

1. Strategi Skola 2025   2015-04-01, Staffan Sjölund, BUN
2. Utredning om skola och barnomsorg på sydvästra Tjörn 2017. BOU förvaltningen
3. Utredning av Tjörns skolstruktur, del 1 2018-01-21, Ann-Britt Svedberg
4. Rapport Ny skolstruktur på Tjörn 2018-04-27. Centrala utv. gruppen
5. Skolutredning 2018-09-06                                                                     
6. Framtidens förskola, 2018-10-07, Magnus Lindell
7. Skolutredning presenterad 2020-06-11 i KF, Magnus Lindell
8. § 104 i KF:s protokoll 2020.06.11 Beslut om inriktning av Tjörns skolstruktur. 
9. § 27 i KSAU:s protokoll 2021.02.04 Andras reservation. 
10. § 43 i KS:s protokoll 2021.03.11 Vår reservation.