De långsiktiga vinsterna av en resursstark skola

Sedan 1980-talet har psykiska och somatiska besvär ökat bland skolbarn i Sverige, och bland annat studier gjorda av WHO visar att tonårsflickor i Sverige har den sämsta psykiska hälsan jämfört med Europa i övrigt. I en rapport från Skolinspektionen 2015 framgår tydligt sambandet mellan god hälsa och förutsättningar för lärande hos den enskilde eleven. Omvänt innebär det att ett lågt självförtroende eller en dålig psykisk hälsa innebär ökad risk för skolmisslyckanden. 

Andra studier som granskat sambandet mellan pojkars betyg och deras framtida sociala liv visar att det finns en korrelation där antalet underkända betyg ökar risken för ett framtida utanförskap i samhället med arbetslöshet, social isolering, missbruk och kriminalitet. Skolinspektionens kvalitetsgranskning konstaterar också att där elever kunnat få det stöd de behöver har så gott som alltid elevens skolsituation förbättrats med betyg i fler ämnen, högre betyg, ökad närvaro och social utveckling. 

Detta innebär dels att skolan är första linjen för att fånga upp och stötta barn och unga i riskgrupper samt för att främja och förebygga. Dels innebär det att hur vårt samhälle utvecklas på många sätt speglar hur resursstark vår grundskola är, både gällande individers fysiska och psykiska hälsa men också beträffande hur många som senare i livet kommer behöva samhällets stöd i form av till exempel ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder och missbruksvård.

Hälsa och lärande är processer som förutsätter varandra enligt forskning, och en del av en människas hälsa är att känna att tillvaron är begriplig och meningsfull, att man är delaktig och att man kan leva upp till de krav som ställs. På det sättet är skolans roll extra stor gällande elevers hälsa.

Även Folkhälsomyndigheten har i studier uppmärksammat utbildningens roll för den framtida hälsan, då man ser stora skillnader idag mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Personer med kortare utbildning utsätts oftare för större risker i arbetslivet, har större ekonomisk utsatthet och mindre makt över den egna livssituationen och när det gäller folksjukdomarna är skillnaderna stora. Exempelvis är hjärtinfarkt mer än tre gånger vanligare för de i medelåldern med kort utbildning än bland dem med längre utbildning. Även självmord och psykisk ohälsa sticker ut och är omkring dubbelt så vanligt bland dem med kort utbildning.

Det finns med andra ord tydliga tecken inom forskningen gällande att hur det går för individen i skolan har en avgörande påverkan på dennes framtida liv. Skolan behöver därför ha resurserna att fånga upp elever i riskgrupp och möta de olika elevernas behov. Ett sådant område är att ha goda förutsättningar för att främja skolnärvaro. Forskning har också kunnat koppla stor skolfrånvaro/skolk till framtida riskbeteenden som drogmissbruk, utanförskap, kriminalitet och tidigare graviditeter. En utredning av Skolinspektionen visar att elever som avbryter eller aldrig påbörjar gymnasieutbildning har stora svårigheter att senare etablera sig på arbetsmarknaden. 

Skolan är dock något som vissa politiska partier tyvärr ansett att man kan göra besparingar inom, samtidigt som man kan se att skolresultaten sjunker, och att det inte är jämt fördelat. Forskning visar att det är de redan lågpresterande elevernas resultat som sjunker mest. Trots detta, och trots att forskning visar att riktade resurser mot denna grupp ger mycket goda resultat, så får allt färre särskilt stöd. Minskningen har gått från 20 % till runt 6 % på bara några år enligt en granskning gjord av Skolinspektionen.

Detta stöd kan vara avgörande för deras framtid då utredningar visar att elever som avbryter eller aldrig påbörjar gymnasieutbildning har stora svårigheter att senare etablera sig på arbetsmarknaden.

Att vilja höja skolresultaten och samtidigt dra ner på det särskilda stödet är en ekvation som inte går ihop.

Att det finns pedagoger, elev-/lärarassistenter och elevhälsa i tillräcklig stor utsträckning för att de skall kunna möta så många elever som möjligt ökar också chanserna för att kunna arbeta förebyggande mot självmord, självskadebeteende, ätstörningar, drogmissbruk och annan psykisk ohälsa dels genom generellt hälsofrämjande arbete men också genom att ha möjligheten att identifiera elever i riskzonen tidigt. Elever med NPF-diagnoser löper också en ökad risk för att utveckla negativa och ohälsa beteenden som de uppräknade ovan, och har således ett ännu större behov av tillgängligt stöd.

I Tjörns kommuns egna målsättningar ingår bland annat att Tjörns elevers kunskapsresultat skall vara höga jämfört med övriga huvudmän i Sverige. Ett bra mål visserligen, men av vikt är dock att man inser att syftet med detta inte bör vara att få se positiva siffror på ett papper utan att dessa kunskapsresultat handlar om varje enskild individs möjlighet att få en positiv framtid.

Tjörns kommun vill också minska försörjningsstödet och få fler människor i arbete, öka delaktighet, inflytande och medbestämmande samt man har en önskan att Tjörn skall vara en av de bästa kommunerna i Sverige för barn och unga att växa upp och bo i.

För att kunna nå dessa mål krävs inte bara att man minskar sparkraven på skolan utan även att man satsar mer på skolan, vilket är vad Socialdemokraterna på Tjörn vill med sin budget 2021.

Sammanfattningsvis, vad är långsiktiga vinsterna av en stark skola?

• En resursstark skola är den viktigaste preventiva insatsen för att förebygga arbetslöshet, missbruk, psykisk ohälsa och andra problem hos eleverna. Så de pengar man lägger på skolan kan man i framtiden ta igen genom att behovet av sjukvård, bidrag och andra former av samhällsstöd minskar.

• Riksförbundets Attentions undersökningar visar att resurserna för särskilt stöd inte räcker till för att tillgodose behov och bland de elever som inte klarar målen i skolan finns det många barn som har funktionsnedsättningar. De besparingar som görs riskerar att bli väldigt dyra då unga människor utan en fullständig skolgång löper hög risk att hamna utanför och kosta mångdubbelt på längre sikt.

Socialdemokraterna på Tjörn vill ha en stark skola, för att lägga grunden för en god framtid.

Emma Lennholm (S), ersättare i Barn och Utbildningsnämnden,
socionom och fil.mag. i socialt arbete