Det handlar om mer än en prinsesstårta!

En känsla av sorg och att jag måste reagera infinner sig då jag läser och tar in medborgarnas reaktioner på Tjörns kommuns besparingar, i socialnämnden och i Barn och utbildningsnämnden. Media lyfter fram frågorna både från fackfolk och föräldrar. Vi politiker får inte bli fartblinda eller så maktgalna utan att vi kan stanna upp och samtala över partigränser om ekonomins konsekvenser på djupet för våra barn och unga.

Hade det varit på grund av personalens slarv med ekonomin skulle jag förstå det, men så är inte fallet. Befolkningen har ökat och det är inte bara vuxna som flyttat in utan också ett antal barn i förskoleåldern likaså i grundskolan.

Sedan 2017 har driftbudgeten för våra viktigaste verksamheter gått med underskott. Budgeten har inte följt utvecklingen av verksamheten, löner och inflation. Det är våra verksamheter för barn och unga som ska ge hopp för framtiden och föra vårt liv vidare. Hur hanterar vi politiker det?

Är det genom investering i skolans förebyggande verksamhet såsom Resurscentrum, där man fångar upp barn med särskilda behov och handleder personal som arbetar med dessa barn? Eller är det satsning i förebyggande arbete inom socialtjänsten genom samarbete med andra aktörer i kommunen? Livbojen är en sådan verksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa och missbruksproblem likaså barn och unga till skilda föräldrar?

Nej, detta investerar inte minoritets majoriteten M,L,KD,C,V och MP i. De monterar ned denna verksamhet med motiveringen ”det finns ju inga pengar”.

Satsa av investeringsbudgeten varje år på levande ting som genererar ett mänskligt kapital i framtiden, istället för död materia att titta på.

För den skull ska inte konsten och kulturen för vuxna dö ut. Låt konstnärer visa sina konstverk genom sponsring och köp av privata sektorn istället för genom offentliga kommunala investeringar.

Att investera i våra barns hälsa och tillika en skola som följer dess lagstadgade uppdrag, gör att det också går bättre för våra barn i skolan. Det behöver man inte vara ett snille att förstå. Men att tro att vi på Tjörns skolor ska klara detta uppdrag genom besparingar och neddragningar som majoritets minoriteten betraktar som effektivisering och utveckling är en villfarelse.

Vilket samhälle vill vi ha och vilka grundvärderingar är det som råder?

Är det inte de svaga vi ska stödja och då kan det också gälla den smartaste i klassen. Alla barn ska ha en trygghet och ett lugn som gör att de kan känna glädje då de går till skolan och när de ska hem till sin familj på eftermiddagen.

Tar man bort detta skyddsnät (i Tjörns kommun, Resurscentrum och Livbojen) och bara ser till att det finns för de som redan har verktygen för att klara sig, ja då har vi ett uppdelat samhälle där vi väljer att vända de svaga ryggen.

En klok investering i barnen, med rätt verktyg i skolans pedagogik och rätt stöd för trygghet, lugn och ro ger oss barn och unga som klarar av att ta sig an livets alla skiften.

Slutligen vill jag att Robert Bull (C) bjuder på mer än tårta i form av en Livboj i Kommunfullmäktige nästa gång.

Maud Hultberg Socialdemokraterna Tjörn
2:e vice ordförande Barn och utbildningsnämnden