En del tycker kanske att jag ”rör” i gamla surdegar

Nu har det snart gått ett år sedan jag slutade som oppositionsledare. Det händer att jag ibland reflekterar över den tid som varit och funderar på, som jag anser, en del olyckliga beslut som den majoritet jag stångat ”pannan” mot gjort under åren.

Ett av dessa mycket olyckliga och obegripliga beslut, anser jag, var nedläggningen av vår gymnasieskola. Tjörn hade ett mycket gott rykte där tre av programmen var spjutspetsar mot framtiden för Tjörn ur både ett näringslivsperspektiv samt för ungdomar.

Ett var det framgångsrika och prisade turistgymnasiet. Turismen är en mycket stor och växande arbetsgivare i Sverige, Bohuslän och på Tjörn. Under Coronapandemin har den visserligen fått en kraftig knäck men jag utgår från att livet med en stark växande turism till vår fantastiska Ö åter kommer att ”Blomma”. Ordet ”Turism” betyder enligt ordboken, ”förflyttad konsumtion”. Den hade kunnat vara mycket större här om vi fortsatt utveckla vårt gymnasium.

Ett annat mycket framgångsrikt program var sjöfartsprogrammet. Ett nära samarbete med Sjöbefälsskolan i Kalmar säkrade en mycket hög kvalité för eleverna som blev mycket eftertraktade.

Det tredje starka programmet var det så kallade FFG, företagsförlagd gymnasieskola. Den senare inspirerade Jan Björklund (L) att reformera delar av gymnasieskolan nationellt.

Samtidigt som ”Majoriteten” på Tjörn avvecklade det egna gymnasiet skrev AIDA HADZIALIC (S) dåvarande gymnasie- och kunskapslyftsminister följande debattinlägg i Svenska Dagbladet:
”Att ha en gymnasieutbildning har i det närmaste blivit en förutsättning för att få jobb. Den som inte har en gymnasieutbildning löper mer än dubbelt så stor risk att bli arbetslös än den som har en sådan. 
Dagens arbetsliv präglas av en oerhört snabb förändringstakt. Andelen jobb som inte kräver en formell utbildning har minskat drastiskt.
Den som inte klarar sina gymnasiestudier, riskerar att långvarigt hamna utanför arbetsmarknaden och har svårt att ta sig tillbaka till utbildning. Bland unga mellan 15 och 24 som varken studerar eller arbetar har mer än hälften aldrig någonsin haft ett jobb. Och ju längre en person står utanför både arbetsmarknaden och utbildningsväsendet, desto svårare blir det att komma tillbaka.
Utbildning är också viktigt i sig. Att ha en gemensam kunskapsbas ökar den enskildes möjligheter att aktivt delta i samhällslivet och att fullt ut kunna utnyttja sitt medborgarskap.
Genom att få fler att klara gymnasiet fördelas möjligheten till deltagande i samhället mer jämlikt.
Risken att hamna utanför är inte jämlikt fördelad, utan följer de strukturer som finns i samhället i stort. Unga med lågutbildade föräldrar, unga med utländsk bakgrund och unga pojkar har högre risk att hamna utanför och har svårare att ta sig tillbaka.
Lyckade gymnasiestudier är ett tydligt sätt
att minska både dessa skillnader och att minska risken att hamna utanför.
I rapporten “Education at a Glance” för 2014, konstaterar OECD att de med lägst utbildning utsätts för högst risk för arbetslöshet eller att helt slås ut från arbetsmarknaden. För att skapa en inkluderande arbetsmarknad är det centralt att minska andelen av befolkningen som saknar gymnasial utbildning.
Viktigast tror jag är signalen att vi inte ger upp om våra unga. Samhället måste ta ett större ansvar för att få alla att klara gymnasiet och inte bara möta unga som är på väg ut med en axelryckning.
Vi kan inte lura de unga att de klarar sig utan en gymnasieutbildning, det vore ett stort svek.
Att över huvud taget ha en gymnasieutbildning är sannolikt det viktigaste för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Men att ha gått en yrkesutbildning bidrar till en snabbare övergång till arbetslivet.  En viktig orsak till att yrkesprogram bidrar till en snabbare etablering på arbetsmarknaden, är att de ofta innehåller en större andel arbetsplatsförlagt lärande (APL) i utbildningen. Det ökar även sannolikheten att det första jobbet är ett fast jobb och att det tydligare
matchar utbildningens innehåll. Yrkesprogrammen spelar även en viktig roll för att försörja strategiskt viktiga branscher med rätt kompetens.
Goda resultat och utbildningsframgångar kan inte lagstiftas fram, utan kräver att de unga tar sitt ansvar för att klara skolan. Men för att alla unga ska kunna förverkliga sin fulla potential kan vi inte vända dem ryggen, vi måste investera i dem och ge dem de förutsättningar som krävs.”

Hennes ord från 2015 gäller i högsta grad även nu, och gjorde när majoriteten avvecklade Tjörns gymnasium.

Nedläggningen av gymnasiet var verkligen ett negativt beslut som tog på mig. Det var inte bara Tjörns ungdomar som sveks, det var även tron på framtiden för näringslivsutvecklingen som fick sig en kraftig törn.

En del tycker kanske att jag ”rör” i gamla surdegar och att det är dags att släta över och gå vidare. Ja, det kanske det är, men inte utan historien. Blir vi historielösa riskerar vi att göra om många misstag. Vi måste kunna gå vidare och bygga på det som varit bra, göra om och göra rätt.
Jag anser att alla ungdomar är värda chansen till en utbildning som ser till varje behov, då behövs åter en egen lokal satsning på gymnasiebehörigheter på TJÖRN!

Benny Andersson (S)