Reflektion efter Tjörns budgetbeslut

Det har nu gått en vecka sedan det ödesdigra kommunfullmäktigemötet på Tjörn där SD, MP, V, C, M, L och KD röstade igenom sin budget. Jag har tänkt mycket på hur vi kan ha så olika syn på vad som behövs för att en kommun ska göra sitt bästa varje dag för sina medborgare.

Från S, BpT, och TP så har vi kämpat hårt för att det skulle bli vårt budgetförslag som skulle få acceptans som det bästa alternativet. På mötet yrkade Robert Bull, C, samt Alma Sibrian på att de ville prioritera om lite i det blågröna budgetförslaget, men när det kom till omröstning mellan de båda alternativen så fanns det ingen tvekan, de röstade oreserverat på det ”Blå-Gröna” alternativet.

Obegripligt när vårt förslag satte Skolan, äldreomsorgen, Livbojen samt heltider för vår personal i främsta rummet. Muntligt har de ju sagt att de värnar just dessa prioriteringar. Varför rösta mot det?

Detta var det fjärde, ja du läste rätt, mötet för att få fram ett budgetförslag där vi från socialdemokratiskt håll gjort vad vi kunnat för att övertyga och få fler partier eller ledamöter att gemensamt ge sitt stöd för skolans och barnens behov mot det blågröna förslaget som enligt vår uträkning sätter till för lite resurser till deras behov.

Jag har personligen pratat med ledningen för KD, M samt MP, de har vänligt men bestämt sagt att skolans budget är tillräcklig i deras förslag. De har sagt att vi vill ge på tok för mycket resurser till barnen.

Jag får naturligtvis respektera deras uträkningar men jag förstår det inte.

Vi nås alla av att våldet och mobbingen ökar i skolan, att barn med särskilda behov inte längre kan räkna med det stöd de behöver och har rätt till enligt skollagen samt att föräldrar tvingas stanna hemma pga att förskolan inte kan sätta in vikarier pga av bristande resurser och stänger ner med kort varsel.

Vilka signaler sänder vi då till näringsliv mm.

När arbetsmiljön blir tyngre och tyngre för våra anställda som fantastiskt lojalt ställt upp så gott de kunnat redan med de osunda neddragningarna som gjorts i skolan.

Hur kan dessa partier och ledamöter som röstade igenom den blågröna budgeten försvara det? Obegripligt enligt mig. Kan det vara så att jag totalt har missuppfattat barnens behov? Jag har varit förtroendevald sedan 1991, på ledande uppdrag sedan 1995, jag är till professionen mellanstadielärare.

Jag har aldrig under min tid som förtroendevald hoppats så mycket på att jag har fel, att de andra har rätt, för det omvända vore en katastrof för Tjörns framtid, våra barn. Jag kommer följa utvecklingen noga i skolan med stort hopp om att jag bedömt fel…

Benny Andersson, socialdemokrat,
Ledamot i kommunfullmäktige