Vikten av att bygga upp en stark skola

Få har nog undgått de långdragna diskussionerna och debatterna kring skolutredningar, skolstruktur och de nedskärningar inom skolan som skett de senaste åren.

Hur kommunens skola skall utformas är en politisk fråga som ältats i flera år och det är inte helt lätt att följa med i alla svängar, beslut som tagits, beslut som ändrats, vad som gjorts och vad som inte gjorts. Det viktiga nu är dock inte att fastna i det som varit och slösa bort ännu mer värdefull tid utan att blicka framåt och omvandla ord till handling.

Frågan är inte enkel. Kommunen består, trots att den inte är stor, av flera olika områden med där det bor familjer med barn i olika åldrar som har skilda önskemål och förhoppningar på skolans placering och utformning. Det skulle med andra ord vara omöjligt att hitta en väg fram som alla tycker är optimal.

Istället för att beakta enskilda åsikter måste politiken istället titta på de behov som finns generellt, vilket är en stark och konkurrenskraftig skola som både kan möta alla elevers olika behov, erbjuda en god utbildning samt locka behöriga pedagoger. För det krävs ekonomiska resurser och frågan har därför varit att hitta den ekonomiskt bästa lösningen, den som kräver minst byggnation och på bästa sätt använder de lokaler kommunen redan har.

Och vad är det då vi vill att pengarna skall gå till istället för de kostsamma byggnationer av kommunens samtliga skolor som skulle krävas om man behåller samma skolstruktur som man har idag?

För det första behöver elevhälsan åter stärkas i form av tillräckligt antal skolsköterskor, kuratorer, specialpedagoger och annan specialiserad personal för att inga barn skall behöva vänta på att få den hjälp eller det stöd de behöver. Barn i behov av pedagogisk kartläggning eller annan utredning skall kunna få detta utan dröjsmål, ingen skal behöva stå i lång kö för bedömning av logoped, barn med språkliga störningar skall kunna få hjälp inom skolans ramar och förebyggande och främjande verksamhet skall inte behöva stå tillbaka för att tiden enbart räcker till att ta hand om det akuta.

Oavsett vilka behov ett barn har skall både barn och föräldrar kunna känna sig trygga i att deras behov kan mötas av skolan på bästa sätt, samtidigt som pedagoger skall kunna känna trygghet i att det finns ett nätverk av specialister för dem att rådgöra och samarbeta med.

Barn i behov av stöd är inte heller en homogen grupp där det finns en universallösning att använda sig av, utan behoven, förutsättningarna och de insatser som behövs kan se mycket olika ut. Det kan röra sig om allt från specialanpassat material eller extra stödundervisning vissa pass, till en egen resursperson eller undervisning i mindre grupp. Det måste därför finnas resurser nog i skolans verksamheter för att ha denna flexibilitet där lösningarna baseras på vad som behövs och inte på vad skolan just då har råd och möjlighet att erbjuda.

För det andra krävs en ökad personaltäthet och anledningen till detta är flera. Förutom att fler personal innebär  en ökad tillsyn och trygghet för eleverna på bland annat raster så ger en ökad personaltäthet ökade möjligheter till enskild planering och samarbete kollegor emellan. Det i sin tur innebär en ökad kvalitet på den utbildning som ges och mindre stress för pedagogerna. Med detta avses inte att kommunens pedagoger idag har en dålig kvalitet på sin undervisning, utan att att alla presterar, och framför allt mår, bättre om de känner att de har tid och utrymme att förbereda, reflektera och utvärdera sitt arbete.

En tredje punkt är undervisningsmaterial. Det är inte rimligt att skolan skall behöva använda samma läroböcker som för femton år sedan eller att lärarna skall behöva använda sin tid till att skapa och kopiera upp eget material. I denna datoriserade tid är det heller inte rimligt att skolan skall behöva spara in på digitala undervisningsmaterial eller förlita sig på det som erbjuds kostnadsfritt. Att ha uppdaterat och mångsidigt undervisningsmaterial är också en stor del i att kunna anpassa undervisningen till elevernas behov och också öka känslan av kreativitet hos pedagogerna. Med det menas att undervisningen skall kunna utgå från vad pedagogerna anser att eleverna behöver lära sig och det de önskar lära ut och inte efter vilket material som finns till hands.

Detta är bara några, av många, skäl till att skolan behöver frisätta ekonomiska resurser – och varför Socialdemokraterna stridit för att år av utredningar måste omsättas till handling. En stark och resursrik skola innebär inte bara möjligheter till en god utbildning och höjda betyg utan det innebär framför allt en ökad trygghet, arbetsglädje och lust för både elever och personal.

Emma Lennholm (S)